Tryckjäsning

Det som har gjort tryckjäsning aktuellt igen, är att mycket av den utrustningen som krävs blivit tillgänglig för oss hemmabryggare, och nu till ett förmånligt pris. Det som förr var en dyr och krånglig investering är numera en smidigt och inte alltför kostsamt.
 

Exempelvis Fermzilla Allrounder, Kegmenter, eller ganska enkelt ett Corneliusfat med serveringslock och Blowtie/Spundit tillkopplat.
 

Sammanfattingsvis är det idag inte supersvårt eller superdyrt att komma igång att jäsa ditt öl eller cider under tryck. Detta har flera fördelar som vi kommer gå igenom i denna guiden.
 

I korta drag så ger övertryck i jäskärlet dig möjlighet att höja temperaturen i jäskärlet med oförändrat resultat. Detta beror på att kolsyretrycket som bildas dämpar jästens ester- och fenolproduktions som ger ett renare doft och smakintryck efter jäsningsförloppet.
 

Ölet mognar således även fortare och ger ett godare resultat snabbare. Too good to be true, tänker du nu?
 

Ölet blir klart snabbare och får en renare karaktär vilket är precis det man vill åt i en lager eller de flesta IPA/APA. Däremot finns det ölstilar som vilar på jästens karaktär. I exempelvis veteöl och de flesta belgiska ölstilar är estrar och fenoler något önskvärt och bör således inte tryckjäsas för att få rätt karaktär.

Några nackdelar bör också nämnas

• Tryckjäsning hämmar bokstavligen jästens förmåga att prägla ölet med karaktär och komplexitet. Man får leva med att ölet blir "renare" och mer "neutralt" till följd av frånvaron av fenoler och estrar från jästens sida, om man kör tryck från dag 1. Detta kan förklaras som att de flesta typer av jäst under tryck kommer att ge mer eller mindre lika lite karaktär som en neutral jässtam. Detta lämpar sig inte, som tidigare nämnt, till ölstilar där jästen sätter prägeln. Exempelvis veteöl och belgisk öl.

  Om du trots tryckjäsning vill ha ester- och fenolproduktion kan du jäsa "öppet" första 72 timmarna så jästen får sätta prägel för att göra den sista jäsningen under tryck för att få de bästa av båda världarna.




• Torrhumling tidigt i jäsningsprocessen och eller efter att ölet har absorberat kolsyra kan vara en liten utmaning, men helt hanterbart om man dumpar övertrycket i tanken upprepade gånger en kort tid innan torrhumling sker.
  Alternativt kan man använda vårt Hopbong kit som gör torrhumling enkelt och helt syrefritt. Med humlebongen kan du tillsätta humle utan att släppa trycket i behållaren.




• Återanvändning av jäst kan vara problematiskt då jästen inte gillar högt tryck och livsduglighet och celldelning försvagas. Så har du tänkt att återanvända jäst är inte tryckjäsning en optimal väg att gå.

Tillvägagångsset:

1. Brygg och kyl ditt öl precis som vanligt
    
2. Tappa över vörten i jäskärlet och tillsätt jäst
    
3. Montera en övertrycksventil istället för det vanliga jäslåset. Ställ in din övertrycksventil till ca 1 bar (15 psi).
    
4. Dubbelkolla alltid att din övertrycksventil är rätt inställd. Det lättaste är att fylla ett annat mindre kärl med det trycket du vill jäsa på och justera så ventilen precis öppnar vid detta tryck. Då vet du att den är rätt inställd.
    
5. Ska du torrhumla finns det två val:
    
   1. Den vanligaste metoden är att tillfället släppa på trycket i kärlet, öppna locket och tillsätta humlen. Därefter tillför du tryck på nytt med en kolsyreregulator. Detta bör göras så snabbt som möjligt för att undvika syresättning och mindska risk för oxidering. Speciellt vid jäsning av NEIPA.
       
   2. Finns det specialutrustning för torrhumling på din jästank används denna. Exempelvis Hop bong eller behållaren i botten på vår Fermzilla Tri-conical. Då kan du "rengöra" behållaren med CO2 innan du öppnar och släpper i humlen i jästanken.
       

6. Låt ölet jäsa färdigt. Mät gärna SG efter ca 1 veckas tid så du vet att den är färdigjäst. Använder du en hydrometer? Glöm inte bort att skaka bort kolsyran ordentligt innan mätning så mätvärdet blir rätt. Det fina är som vi sagt tidigare att du kan jäsa både ale och lager vid rumstemperatur och få ett väldigt rent resultat.

7. Överför ditt färdiga öl till fat eller servera direkt från jästanken. Använd med fördel vårat slangkit för syrefri överföring så minskar du exponeringen för luft/syre

8. När du jäser under ca 1 bar (15psi) tryck brukar inte ölet vara 100% karbonerat. Tillför lite kolsyre med en regulator och justera kolsyrenivån efter tycke och smak.
   
   Eftersom ölet blir kolsyrat under jäsningen är det väldigt svårt att flaska med något annat än en mottrycksfyllare. Fördelen är att du då slipper bottensatsen i din flaska.
    

1. Jäs direkt i ett Corneliusfat! - Fyll ett rent fat med vört och tillsätt jäst.
2. Montera ett «serveringslokk» och en övertrycksventil.
3. Låt det jäsa dryga veckan i rumstemperatur med ca 1 bars tryck.
4. Placera fatet i kylskåpet, koppla till CO2 för sista finjustering av kolsyra, och servera färdig öl efter ca 1-2 dager!

Lättare än så blir det knappast….